"Dobermannen är som en Ferrari, svårkörd - men när handlaget sitter sällan omkörd" *

  

Dobermann är en brukshund som ursprungligen kommer från Tyskland. Den är synnerligen lämplig som sällskaps-, skydds- och brukshund såväl som familjehund. 

 

I avelsarbetet eftersträvas en medelstor, kraftig och muskulöst byggd hund, som trots den substansfulla kroppen uppvisar elegans och ädelhet. Genom sina eleganta linjer och stolta hållning, sitt temperament och beslutsamma uttryck motsvarar den idealbilden av en hund.

Historik
Dobermann är den enda hund vars rasnamn anknyter till sin första kända uppfödare: Karl Friedrich Louis Dobermann, som levde i staden Apolda i Tyskland mellan 1834-1894.
 

Förutom som uppfödare var han verksam som skattein­drivare, rackare och stadens hundfångare med laglig rätt att infånga alla kringströv­ande hundar. Från denna depå handplock­ade han särskilt skarpa hundar för avels­bruk. De sk ”slaktarhundarna” som redan vid denna tid kunde betraktas som tämligen homogen ”ras”, utgjorde troligen den främsta grunden för dobermannrasen. 

 

Dessa hundar, en slags föregångare till nutida rottweiler, uppblandades med en schäfervariant från Thüringen som var svart med roströda tecken. Från denna blandning hundar framavlade han på 1870-talet dobermann som vid denna tid erhöll sina bruksegenskaper. Senare kom även manchesterterrier och greyhound att ingå i rasen. 

 

1911 introducerades rasen i Sverige under namnet Släthårig Tysk Råtthund. Namnet ändrades dock snabbt till Dobermann­pinscher. Idag heter rasen bara Dobermann då man anser att rasen inte har något samband med pinscher.

1968 då Avelsavdelningen för Dobermann bildades registrerades 215 dobermann. Som mest registrerades 767 st. under 1987 då rasen hade sin absoluta topp. De senaste årens registreringar har legat kring ca 350. 

Ovan det enda kända fotografiet på Louis Dobermann (till vänster) tillsammans med sina hundbekanta.

*citat ur rasspecialen i Hundsport 3/98